måndag 24 september 2012

Klotten - Bruttig (24 sept) 14 km !!!

Morgondimman lättar!

Strandpromenaden i Cochem.

Burg Eltze vakar över Cochem.

Utflyktsbåtar. Vi åkte med en häromåret, Kent o Brittmarie!


Maria-statyn i flodkröken.

Den, som cyklar i Moseldalen, är fångad i dubbel bemärkelse: Psykiskt i bemärkelsen att suget att återvända nästan blir större för varje gång man är här, och fysiskt i bemärkelsen att man knappast kan ta sig ur dalen per cykel på annat sätt än att vända om eller åka hela dalen tills den tar slut. Bergen längs Mosel är nämligen så höga och branta, att man mycket ogärna försöker att betvinga dem annat än med bil. En gång, för ca 10 år sedan, fick vi för oss att försöka göra detta. Vi bodde just här i Bruttig och hade hyrt cyklar för ett par dagar. På kartan ser det ut att finnas gott om cykelstigar och vi valde ut en lämplig runda och gav oss iväg efter frukosten. Augustivärmen var mördande, när vi snart befann oss i de värsta uppförsbackar man kan tänka sig! Ingen asfalt heller, bara grus genom den täta lövskogen. Men en planerad runda är planerad, och tjurskalligt slet vi vidare allt längre och längre, bort från civilisationen. Av naturliga skäl mötte vi inte en människa på de två första timmarna. Vägen var fruktansvärt dålig, djupa hål överallt! Men vidare uppåt skulle vi! Då plötsligt hörde vi motorljud längre fram och snart mötte vi en gammal rostig Golf. Den dåliga vägen fick den att skumpa fruktansvärt, trots att den bara körde i ca 15 km/h. Bilens utseende och skick var dock inget mot de personer, som satt i!! Att beskriva dem som något slitna vore en underdrift; de var kort sagt inga personer man ville möta därute i ensamheten! Bilen passerade dock och vi kände personernas svarta, utforskande blickar skanna in oss; ett äldre par, förmodligen med reskassan med sig, tänkte de nog! Motorljudet försvann så småningom, men just som vi dragit suckar av lättnad, hörde vi det komma mot oss igen! De hade vänt! Vi stannade och låtsades läsa kartan, medan de stirrande körde förbi oss igen. 100 meter längre fram stannade de bilen, gick ur och ställde sig på vägen och tittade mot oss! Vad skulle vi göra?
Vi bestämde oss för att släppa cyklarna och springa åt varsitt håll om de skulle antasta oss, att vända var inget alternativ - de skulle lätt hinna upp oss igen! Fem meter ifrån dem hörde vi så plötsligt ett högljutt tjoande och skrikande - vi mötte ett sällskap på ca 10 personer! Vi cyklade allt vad benen förmådde och 1 km längre fram kom stigen fram till en asfalterad väg med en underbar liten by. Räddade!
Sen dess försöker vi undvika alltför isolerade vägar, och vi har lärt oss läsa höjdkurvor på kartorna!
Vi hade bestämt att ta en vilodag idag, bara en kort etapp. Dessutom måste vi göra något åt all smutstvätt. Efter fem förfrågningar hittade vi så ett "Weinhaus" med rumsuthyrning för 52€. Minst lika fint rum som på 110€-hotellen, fast ingen wifi och inga receptionister i mörka kostymer. Värdinnan åtog sig dessutom att tvätta åt oss - ska bli kul att se vad det kostar! Två stora plastkassar fyllda!
Har ätit en lunchsoppa på en pizzeria, som sköttes helt och hållet av en 11-års grabb! Dessförinnan cyklade vi över bron, där du, Kenth, fick punktering en gång, när vi var här med dig och Brittmarie. (se bilderna på både bron och grabben!)
När vi lunchade bröt ett fruktansvärt slagregn ut, det varade ca en halvtimme. Vilken tur att vi tog vilodag idag!
Inga-Lis är lite förkylningsfebrig dessutom, så den enda kroppsansträngning vi tänker utsätta oss för ytterligare, blir att ta oss till och från någon restaurang ikväll! Har ni tur, så har de wifi där, så ni kan ta del av vår berättelse redan idag! 

Han skötte pizzerian ensam!


Här cyklade du över med punka, Kent! Kommer du ihåg?

söndag 23 september 2012

Kesselheim - Klotten (23 sept) 57 km.

Avfärd från "Rheintal" i Kesselheim.

Eckhardt, gammal långturcyklist, gick med oss en bra stund för att visa vägen.

Motorvägsbron i Winningen.


Gondorf.





Vårt hotell "Zur Linde" i Klotten.

En liten bilfärja alldeles nedanför balkongen.

Fin utsikt över Mosel.
Tack Håkan, Lena, Lisa, Lasse, Annika, Ewa, Anders, Birgitta, Jocke, Pelle, Brittmarie m.fl för kommentarer, sms och samtal! Har fortfarande inte lärt mig att svara här, men ni ska veta att det är jättekul att få dem!
Morgonen var gråkall, men snart kom solen fram. Vi såg fram mot att anlända till "Deutsches Eck", platsen där Mosel och Rhen möts. Dock höll man på med att bygga nya översvämningsskydd där, så platsen var avspärrad och man hade gjort en "Umleitung". Detta gjorde att vi blev lite osäkra på var exakt vi befann oss i Koblenz och bad fyra olika människor peka ut på vår karta var vi befann oss. Vi fick fyra olika förslag!!! Den femte skrattade hånfullt åt oss och satte fingret på byn Kesselheim, där vi startat på morgonen!!! Han sa sig t.o.m. bo där, så han var alldeles säker! Hade vi gjort en sån dundertabbe? Vi trodde oss veta ganska ungefär var vi var, men hittade inte några skyltar som bekräftade. Så träffade vi Eckhard, en sympatisk man i 75-årsåldern. Han gav oss självförtroendet åter, och berättade att alla skyltar tagits bort för ett tag sedan. Varför visste han inte. Han GICK med oss någon km och visade sedan var cykelvägen mot Cochem började. Han berättade att han gjort cykelturer på uppåt 500 mil i sin ungdom, bl.a. runt hela Östersjön och en tur till Grekland-Turkiet! Min vana trogen, då vi träffar såna människor, gav jag honom vårt kort och bjöd in till en Ölandsvistelse. Han ville i sin tur bjuda hem oss på kaffe, men då vi bara kommit en mil, avböjde vi, något vi senare ångrade! Får se om han hör av sig via mailen! Skulle vara kul!
Så cyklade vi då längs Mosel!!! Den människa är inte född, som kan motstå att låta sig förföras och lockas av alla dessa underbara små byar alldeles invid floden! Solen fick temperaturen att stiga till ca 20 grader! Lunch avnjöts i Hatzenport, där gårdagens inlägg gick upp "i molnet" via restaurangens wifi. Varje minut av cyklingen är som en god karamell att suga på, den får inte ta slut för fort!
Har tagit in på ett hotell i Klotten, rummet har balkong mot floden, 25 meter från oss. Gissa om ankomstwhiskyn var njutbar där!
Har ätit en Cordon Bleu på kycklingfile, som smakade underbart! Hotellets wifi klarade inte riktigt av att låta oss se Aktuellt, men vi är ändå så trötta efter cyklingen och maten att det kvittar!
Mer Mosel imorgon!



Bonn - Kesselheim ( 8 km norr Koblenz) (22 sept) 65 km.

Drog ut på frukosten, eftersom det regnade. Och för att den var så dyr! Notan specifierade den till 10€ per man, hotellet självt kostade bara 57€. Och det är just DET, som har blivit Inga-Lis dilemma: kostar det så mycket, så ska jag ha valuta för pengarna! Vi knör i oss dubbelt så många smörgåsar som hemma, hinkar litervis med apelsinjuice och torterar kaffeapparaten med tryckningar hela tiden!
Kom iväg vid tjugo i elva, regnet satte igång en halvtimme senare, men vid halv ett blev himlen åter blå!
Cyklade förbi den gamla Bundestag i Bonn. Har Tyskland fått det bättre sen återföreningen efter murens fall 1989? Västtyskarna tycker nog att det kostat alldeles för mycket att bygga om det gamla öst, och många "ossies" tycker att det var bättre förr, när de flesta hade jobb, om än lönen var skral och man fick vänta tio år på den beställda Trabanten! Men visst vill man väl tro på att det hela ska leda till något gott, till slut!  De, som vunnit något, är väl de framåt i gamla öst, entreprenörerna, som tagit tillvara möjligheterna och gjort något av dem!
Rhen visade sin bästa sida när solen kom. Regnkläderna åkte av och temperaturen steg till tjugo grader. Att det var lördag och höstfester i nästan varenda by, t.ex. "Kirmesfest", då man utser körsbärsdrottning och har allmänt trevligt, gjorde det svårt att hitta hotell. Klockan var nästan halv sex när jag via ett telefonnummer på ett feststängt hotell, lyckades få ett rum på hotellet. Värdinnan kom i bil och låste upp, så nu bor vi ensamma i ett "eget" hotell. Har varit och ätit på en pizzeria, som drivs av en irakier, som bott i asylläger i Alvesta i sju månader, innan han förstod att han hade större chanser till utkomst här i Tyskland än i Sverige. Han kunde redan jättebra tyska, om jag nu är kapabel att bedöma det!
Har tvättat strumpor och kalsingar, de blir nog inte torra tills imorgon, men efter ytterligare en natts torkning ska de nog gå att ha bland resten av kläderna. Ska ligga stilla en dag i Mosel, så vi hinner lämna in kläderna nånstans, det mesta behöver tvättas nu!
Kan knappast fatta att vi nästan är i Mosel - en mil kvar, bara! Och om senast en vecka är vi i Frankrike! OM vädret tillåter! Och OM kropparna mår bra!
Har fått över 1000 "klick" på bloggen nu - tack alla! Och tack för sms, kommentarer och uppringningar! Det är jätteskönt att få sån feedback!
Gonatt!



IBIS-hotellet i Bonn.

Den här pråmen höll jämna steg med oss hela dagen!

Över till en ö i Rhen!

Ålakråka. (Skarv)

Lunch i Bad Breisig.

Den här mannen gjorde misstaget att mata måsarna, som blev VÄLDIGT närgångna!


Trängda av järnväg och motorväg!






På irakisk pizzeria.

fredag 21 september 2012

Dormagen - Bonn (21 sept) 62 km.

Solen lyste i den höstkalla morgonen, när vi begav oss från det trevliga hotell Höttche i Dormagen. Cykelvägen blev bredare och bredare, ju närmare Köln vi kom. Efter ca 30 km siktade vi Kölnerdomen i fjärran. Nu var cykelbanan rena autostradan - minst 5 meter bred! Och värre blev det! Inne i själva Köln övergick den i "Uferpromenade" och hade då en bredd av uppåt 20 meter! Vi kryssade fram mellan turister och cyklister, stämningen var underbar! Nackdelen med att vara cykelturist är att man inte vågar lämna packningen ensam i storstad, och den är för tung att bära med sig. Så domen fick klara sig utan vårt besök den här gången. Har varit ända längst uppe i tornet för ett antal år sedan, så det var inget svårt beslut! Vi satte oss på en servering vid strandpromenaden och åt Frikadellen mit Semmel, ungefär som en hamburgare. Vilket underbart folkvimmel!
Köln är stort, och det tog oss nog tre timmar att passera.
Hotellen var fullbelagda på ett par ställen. I Bonns utkanter frågade vi en äldre gentleman om råd. Folgen Sie mich! sa han, och sen blev det åka av! Efter en kvarts cykling i Giro d'Italia-tempo (han hade el-cykel, den rackarn!), lämnade han av oss framför ett Ibis-hotell, som hade ett rum åt oss för ett i vårt tycke facilt pris, vana som vi var med mycket högre! Jag gav honom mitt visitkort och lovade honom en veckas gratisboende på Öland i maj eller september. Får se om han dyker upp! Cyklarna står i garaget och vi ska nu duscha och klä om,  innan vi beger oss ut på Bonns gator för att utforska, vad de har att bjuda.





Bro över en arm av Rhen till en ö.

Fårhjord strax innan Köln.

Första skymten av Kölnerdomen.

Kölns statusbyggnad!

Cykelvägen blir bredare och bredare!

Utflyktsbåtar överallt!

Järnvägsbro över Rhen.

Domen repareras ständigt!

Här, vid chokladmuséet åt vi lunch.

Bayer-Werke - EN av anläggningarna!