Ovanlig morgon såtilllvida att vi fick frukostera på ett cafe' tvärs över gatan där vi bodde.
Till lunch anlände vi till "Drügen-Pütt", ett mycket speciellt ställe. Innehavaren, Herr Tuschman, berättade att hans morfar köpte huset 1915. Det var byggt 1850 och behövde därför renoveras. Morfadern var duktig målare och målade naturligtvis allt själv. Väggarna bemålades med massor av tänkvärda noteringar, med drag åt klurigheter. Får mig osökt att tänka på Nils Ferlins "Den inneboende":
Brr, jag är som en inneboende,
jag hyr ett möblerat rum.
Värdinnan är mäkta troende,
hon fyller varenda tum,
varenda tum i mitt rum,
med bilder och tänkespråk,
med fula och tarvliga bilder
och dåliga tänkespråk.......
Titta på bilden med kon, som med ett snöre från sin svans håller barnets vagga igång: texten betyder ungefär att det var ett gammalt par, som var ganska sluga; de lät barnet vaggas av kons svans. Hela lokalen var fylld av liknande. En gammal jukebox, med skivor från 1950-talet, fanns också, men den krävde gamla pfennigs för att ge ljud ifrån sig!
När jag ville ta ett foto av Herr Tuschman, kontrade han med att ringa en god vän och journalist på lokaltidningen för att intervjua oss - det gamla paret, på väg genom Europa! Som tur var för oss hade det skett en stor trafikolycka, dit journalisten hade begett sig, så vi slapp figurera i ortens skvallerpress!
Resten av dagen färdades vi mellan himmel o helvete, dvs mellan Ruhrområdet och underbar landsbygd. Inga-Lis uttryckte det som "söder om landsvägen".
På hotellet plockade jag fram en miniskumpa - Inga-Lis fyller 68 idag, och det måste ju firas!
Bor på ett fantastiskt hotell i turkisk regi - de serverar allt, utom fläskkött! Men kycklingspetten skämdes inte för sig! Tack för 730 visade intresseklickningar! Godnatt!
Till lunch anlände vi till "Drügen-Pütt", ett mycket speciellt ställe. Innehavaren, Herr Tuschman, berättade att hans morfar köpte huset 1915. Det var byggt 1850 och behövde därför renoveras. Morfadern var duktig målare och målade naturligtvis allt själv. Väggarna bemålades med massor av tänkvärda noteringar, med drag åt klurigheter. Får mig osökt att tänka på Nils Ferlins "Den inneboende":
Brr, jag är som en inneboende,
jag hyr ett möblerat rum.
Värdinnan är mäkta troende,
hon fyller varenda tum,
varenda tum i mitt rum,
med bilder och tänkespråk,
med fula och tarvliga bilder
och dåliga tänkespråk.......
Titta på bilden med kon, som med ett snöre från sin svans håller barnets vagga igång: texten betyder ungefär att det var ett gammalt par, som var ganska sluga; de lät barnet vaggas av kons svans. Hela lokalen var fylld av liknande. En gammal jukebox, med skivor från 1950-talet, fanns också, men den krävde gamla pfennigs för att ge ljud ifrån sig!
När jag ville ta ett foto av Herr Tuschman, kontrade han med att ringa en god vän och journalist på lokaltidningen för att intervjua oss - det gamla paret, på väg genom Europa! Som tur var för oss hade det skett en stor trafikolycka, dit journalisten hade begett sig, så vi slapp figurera i ortens skvallerpress!
Resten av dagen färdades vi mellan himmel o helvete, dvs mellan Ruhrområdet och underbar landsbygd. Inga-Lis uttryckte det som "söder om landsvägen".
På hotellet plockade jag fram en miniskumpa - Inga-Lis fyller 68 idag, och det måste ju firas!
Bor på ett fantastiskt hotell i turkisk regi - de serverar allt, utom fläskkött! Men kycklingspetten skämdes inte för sig! Tack för 730 visade intresseklickningar! Godnatt!
 |
| Frukost i Albachten på café mitt emot hotellet. |
 |
| Ringklockemekanikern bytte till ny klocka för totalt 2€ ! |
 |
| Här åt vi Lunch,på Drugen-Putt. |
 |
| Stället ägdes av Herr Tuschmann, vars morfar byggt och bemålat det. |
 |
| Den gamla jukeboxen krävde Pfennig-slantar för att spela bl.a. "Schwedisch Marsching"! |
 |
| Självporträtt av morfar med fruga. |
 |
| Herr Tuschmann. |
 |
| Ett annorlunda ställe! |
 |
| Åt vänster: monsterfabriker i Ruhr! |
 |
| Åt höger, från samma plats: Lantlig idyll! |
 |
| Ja må hon leva, på hotellet i Dorsten. |
 |
| Vilken underbar fönsterutsikt! |
Hej! Kent har ringat in på kartan så vi vet var ni är. Ni har verkligen kommit långt trots en del malörer. Vi följer er och är lite avundsjuka men som det är får vi låtsas att vi är med. Hoppas att ni har riktigt fint väder och att allt går bra! Kram på er !
SvaraRaderaHälsningar Britt-Marie och Kent.