Vallabregues - Arles (17 okt) 27 km.

Vårt "Chambre d´ Hot".

Tvättstugan var helt öppen mot trädgården! Antar att de har en till inomhus!

Mandariner eller clementiner?

Massor med exotiska växter!

Peace-ros?

Någon typ av flox?

Olivträd.

Vallabregues är bl.a. känd för sin korgtillverkning.

Borgen i Terascon.

Vallgravens vattenkälla.

Jättestor fiberfabrik i Tarascon.

Vad odlas här? Sparris?

Trafikhinder i Le grand Beaumont.

Får man prata i mobil när man framför en fårhjord?

Att tuta hjälper föga...

Ruin i Chateau d´ Estoublon.

Var först till frukosten, som serverades i värdinnans vardagsrum. De livnärde sig på en fabrik, som förädlar äpplena och aprikoserna, som de odlar på sina marker. Sonen har en bilverkstad och dessutom driver värdinnan en restaurang, vilken dock tydligen var stängd igår!
Frukosten var nog en av de bästa under hela resan!
Det fanns två familjer till, som bodde på det här 'chambre d' Hot', som det kallas, ett sorts bed and breakfast. Det här höll klar hotellklass, trots det låga priset 62€ inklusive frukost. De andra kom en kvart efter oss, vi satt alla vid samma stora bord, jättetrevligt! Den franska konversationen flöt hyggligt och vi var hela tiden med. Så frågade jag var de andra bodde. Svaret från bägge familjerna blev Augsburg! De kände dock inte varandra! Dock blev konversationen nu mycket livligare, eftersom vi alla pratade tyska! Vi hade jättetrevligt och skrattade mycket ända till kl 10!
Vädret var grått, med chans till uppklarning, men det BLÅSTE!!! Dessutom motvind! Ca 15 m/s i byarna! Som tur var hade vi bara 25 km till Arles, där vi bestämt oss för att ta tåget till Marseille! Är alldeles för svårt att hitta cykelbara vägar nu, och trafiken är mycket intensivare över huvud taget!
Blev 25 kämpiga kilometer! Ibland passerade vi stora åkrar, som gav vindarna fritt spelrum och slet med sig jordmassor i ett fint moln, som gjort våra hår alldeles okambara! Vid en jättelik massafabrik, säkert en av Europas största, yrde sågspån och flis i luften,så att man hela tiden fick det i ögonen, som grät floder!
Kom in i Arles vid halv två. Cyklade genom gamla stan, där vi varit ett par gånger tidigare, då med bil. Pratade en stund med en kvinna, som efter 5 minuter visade sig vara svenska!
Turistbyrån fixade ett jättefint rum för 55€ plus frukost, ca 15€. Rummet har utsikt mot en av ringmursportarna till gamla stan! Har intagit den tänkta picnicen på rummet och ska nu duscha. Sen blir det promenad till stationen, som ligger bara några hundra meter härifrån, för att skaffa biljetter till Marseille. Tänk, om det inte funkar och vi inte kan få med cyklarna! Hoppas kunna hyra en bil i Marseille och lägga packningen i och sen kunna checka in de inslagna cyklarna redan imorgon. Så kan vi i lugn och ro tvätta kläder och skaffa hotell tills Lena o Jonas kommer den 20:e.
Ska faktiskt bli skönt att ha en bil igen. Måste köpa ett par resväskor också, det funkar nog inte med cykelväskor hos Air France, som vi bokat in oss på (eller Pelle, rättare sagt!).
Ska bli spännande att se hur vi lyckas få ihop pusslet...
Vägmätaren har stannat på 204 mil, är stolt över att ha kommit så långt för egen kraft! Härifrån är det fågelvägen bara 15 km till medelhavets strand, men som sagt, 15 ej cykelbara kilometer! Vi får snart tillfälle att bada ändå!
Återkommer med ytterligare rapport ikväll!

Försenad lunchpicnic på hotellet i Arles vid tvåtiden: starkt kryddade miniostar!

Ringmuren i Arles.

Orange - Vallabregues (16 okt) 62 km.

Visa av Lasses och Lisas vedermödor för att ta sig till Chateauneuf du Pape, valde vi en annan strategi: vi såg att väg D17 var längre, men följde en höjdkurva helt perfekt, och det visade sig även stämma i praktiken! Anlände till påvebyn helt utan större backar, och tog in på en uteservering med morgonduschdeodoranten fortfarande helt förnimbar! Vad vi drack? Gissa! Ett glas på 12cl, årgång 2009, kostade 6,50€! I affären mittemot kostade en flaska ca 15€! Hemma kostar den väl minst 400 kr! Synd att vi inte kunde ta med ett par kartonger!
Vindistrikten är helt plana här! Skörden är tyvärr redan över, hade varit kul att se lite av den! Vinslotten står som spön i backen, alla satsar på en pampig entre', med romerskt inspirerade pelare och jättelika smidesgrindar!
Lite kartläsningsproblem i 'le Pontet' gjorde att vi nästan hamnade på en motortrafikled, men det löste sig genom ett försiktigt återtåg mot trafiken på den breda påfartsvägrenen!
Avignon var lika fantastiskt som de gånger tidigare vi varit där! Ringmuren är väldigare när man nalkas den med cykel än med bil!
Den mångomsjungna bron i Avignon, som ju slutar mitt i floden, fotograferades vederbörligen från grannbron.
Lät turistbyrån, med stort besvär, hjälpa oss till ett rum i Vallabregues, ca 25 km från Avignon.
När vi cyklade in i byn, körde en bil upp jämsides med mig, rutan rullades ner och den kvinnliga chauffören frågade mig, om jag var 'monsieur Johnson'? Jag kunde ju inte neka till det, hon körde vidare framför oss och stannade till slut vid ett hus och pekade in mot det och körde vidare! Jag vet fortfarande inte vem hon var, antagligen en vän eller dotter till värdinnan, där vi nu bor!
När jag frågade värdinnan om man kunde äta i byn, svarade hon att vi var välkomna att sitta med hos hennes familj och äta middag! Trött som jag var, och svensk, med uppfostran att inte ställa till besvär, svarade jag att det var alldeles för mycket arbete för henne och att vi hade egen mat och dryck med oss! Hur kan man vara så dum? Jag skyller det hela på min förmodligen väldigt låga blodsockerhalt och tröttheten efter 40 dagars cyklande! Hade ju varit jättekul att få dela en fransk familjs middag!
Hon accepterade dock vårt avböjande utan att se alltför förolämpad ut, men jag skämdes som en hund efteråt! På tal om hund, så hade de en underbar 2 år gammal bretonsk spaniel. Hon och jag har redan blivit de bästa vänner!
I trädgården fanns dessutom en fin pool, men morgnarna är kalla nu i oktober, även om eftermiddagstemperaturerna går upp mot 25 grader, så det blir nog inget dopp i morgon heller! Får anstå tills vi är nere i Marseille!
Åt oss mätta på ost och kex plus en flaska från Alsace. Hur ska man komma ur såna här vanor? Eller måste man?

Hotellet i Orange. ("Le Campanille")

Borgen i Caderousse.

 

Vinbonde utanför Chateauneuf du Pape.

Skål i fint vin!

Vinslott på väg ner från Chateauneuf du Pape.

Alla vinslotten hade pampiga entre´er!

Hyfsade priser med tanke på vinets kvalitet!

Mångomsjungen bro i Avignon.

Chateauneuf - Orange (15 okt) 71 km.

Trodde att vi var ensamma på hotellet,  men det var faktiskt en människa till, som åt frukost tillsammans med oss! Skönt att träffa lite folk! Temperaturen var bara 13 grader vid halv nio, så doppet i poolen, som jag sett fram emot, fick hoppas över. Lasse, har du sagt att vi ska börja med 144:an, så gör vi det, såklart! Bifogar en bild, som bevis!
Stigningen var oerhört jobbig. De två kilometerna till passets högsta punkt tog ungefär 40 minuter! Dagen till ära hade vi faktiskt en stark medvind, som avsevärt förenklade uppstigningen! Vågar inte tänka på hur det skulle varit, om vi haft motvind! Sen hade vi 4 km nerförsbacke! Med vinden i ryggen fick man hela tiden bromsa vid 35 km/h, eftersom asfalten hade många skavanker, som lätt blev farliga i högre hastighet.
Efter Donzere tog vi lilla bron över till ön, eller 'les Iles', som det stod på vägvisaren. Ön var nästan helt täckt av äppelodlingar.
Från Pierrelatte tog vi vägen österut över kanalen och drog förbi ett par förbudsskyltar, som klart uttryckte att vår närvaro på denna fina cykelväg var helt olaglig! Ibland måste man bara ta chansen! Man kan inte låta 15 km cykelväg, spikrak med medvind, dessutom oerhört stark,
vara outnyttjad!
Strax innan Bollene hade vi en underbar lunch, med pate' och en halv flaska rose'.
Stadens turistbyrå fixade ett rum åt oss i Orange, endast 3 mil avlägset. Men nu började dagens stora utmaning: att hitta en cykelbar väg!
Låter kanske inte så svårt, men efter vad jag berättat om fransk skyltning och faktumet att Rhonedalen härifrån endast var ett par km bred, och dessutom skulle ha plats med både en motorväg och en motortrafikled, så blir det inte mycket 'vita' vägar kvar! Vi trixade hit och dit, några gånger blev dert helt fel, men på något sätt kom vi ändå framåt!
Passerade en fantastisk fästning på bergskammen i Mornas. Nästa gång vi passerar här med bilen, ska vi verkligen ägna några timmar åt den!
Till slut hade vi trasslat oss ända fram till Piolenc utanför Orange. Tror vi förstod var hängbron finns, Lasse! Vid 'la Bedarride'? Vi valde ett annat alternativ: 250 meters cykling på NR7, fruktansvärt!, och sen promenad över kanalbron på trottoaren! Sen fanns det en vit väg!
Kom fram till hotellet 'Campanile' vid halv sju, ganska trötta. Åt en fantastisk middag med vin, de kan det här med mat i la France!
Hur ska vi nu ta oss vidare i motorvägseländet? Två dagars cykling kvar, gäller att njuta! Är bara ca 15 mil från Medelhavet nu, tar tåget de sista 10 milen, eftersom det verkar väldigt svårt att cykelledes ta sig ända fram till flyget i Marseille.
Vi har cyklat 195 mil totalt nu, bör väl spränga 200-milsgränsen innan vi lägger av och tar tåget!
Ringde grannen Ewa på Öland ikväll, och hon trodde inte att det varit farlig frost för blommorna på Öland ännu! Skönt för våra 150 pelargoner, som står utan tillsyn under sina skötares frånvaro! Längtar hem!

Hotell "Le Mistral" i quartier Pelican.

Lite för kallt (15 grader) för ett morgondopp!

Vinstocksplantskola? Eller VAR det så små vinstockar?

Här började en 4 km lång, brant uppförsbacke!

Någon har skrapat av den vita färgen så det såg ut som en amerikansk stridshelikopter!

Över till ön via kraftverksbron i Donzere.

Förbjuden cykelväg med MEDVIND!!!!

Här lunchade vi, motorväg till vänster, floden till höger! Hur skulle vi ta oss ur det här dilemmat?

En otrolig klippfästning utanför Mornas.