fredag 5 oktober 2012

Jussey - Rupt sur Saone (4 okt) 49 km.

Förr var borden grupperade runt detta märkliga element!

Ett mycket smalt och högt hus!

Djup järnvägsravin.



Vi fick lunchgäster!

Ska ni äta ALLT själva??



Kungen bland fiskar - gäddan!

Vem äter vem?

St Albin-tunnel.




Kyrkan i Rupt-sur-Saone.

Vilket badrum!


Värdinnans konst.


Väskor, tillverkade av värdinnan.

Uteplatsen.

Blev skjutsade till båtklubbens restaurang.


Gott med en Campari!


Vårt kök i våningen.
Det hade regnat i natt och himlen var mörk av moln när vi vaknade. Vår värdinna, Sabine, hade redan varit ute och joggat och vägrade låta sig fotograferas vid frukosten, som var typiskt fransk: baguetter, croissant, marmelad, juice och kaffe. Punkt, slut! Visst saknar man Tysklands dignande frukostbord, men nu är vi i la France, och man får ta seden dit man kommer! Fransmännen är bra på luncher och middagar istället, vilket senare skulle visa sig!
Cyklade 2 km åt fel håll för att låta turistbyrån hjälpa oss till ett rum för kvällen, bara för att finna en stängd dörr, vars öppettider visade att den egentligen skulle varit öppen sen en timme! En förbipasserande dam bekräftade detta och ryckte sedan på axlarna och frambringade det där typiska pfff-blåsandet, som betyder ungefär 'shit happens', eller egentligen vad som helst.... :-)
Regnet var ett fint duggande, som då och då avtog helt. Höjdkurvorna stämde med kartan och efter ett par timmar var vi i Port sur Saone, där turistbyrån verkligen var öppen!
En tjänstvillig ung dam ringde upp ett litet hotell i byn, som jag pekat ut på kartan, och i ett nafs var rummet vårt! Hon gjorde mig dessutom överlycklig genom att berätta att här började Saones cykelväg! Slut på hotelletandet, förhoppningsvis! Hon öste på mig kartor och broschyrer och därefter skildes vi med de sedvanliga artighetsbetygelserna.
Regnet upphörde helt och vi fann en bänk vid stranden, där vi intog dagens vin, kex och ost. Precis när vi satte oss, galopperade ett tjugotal jättestora tjurar fram och ställde sig att bliga på oss bakom taggtråden, som lyckligtvis fanns mellan dem och oss!
Vi hann precis skölja ner den sista ostbiten, innan regnet satte igång på nytt! En halvmil längre fram öppnade sig himlens portar på vid gavel och regnet forsade ner! Våra regnkläder är fantastiska, men cykelhjälmen läcker som ett såll och glasögonen blir svåra att se igenom. Borde haft linser med oss för såna här dagar!
Dock var vägen till hotellet inte så lång, en kvart innan vi anlände bröt solen igenom molnen!
Rummet, eller snarare lägenheten, är resans hittills mest prisvärda: för 55€, 450 kr, får vi stort sovrum, jättelikt badrum, sittingroom, kök med matplats och dessutom en fin uteplats i den vackra trädgården! Allt dessutom i toppskick! Kan inte låta bli att bifoga bilder på rummen! Restaurang fanns dock inte i byn, men värden körde oss 7 km till båtklubben i grannbyn. Underbar mat, forell respektive blodig biff med lokala viner plus en espresso efteråt. Precis när vi betalat, kom värden och hämtade oss tillbaka till våningen! Vilken service! En flock rådjur hoppade över vägen framför hans sprillans nya Peugeot 800, men som tur var lyckades han rädda både oss, rådjuren och bilen!
En perfekt avslutning på en regnig dag!












onsdag 3 oktober 2012

Bains les Bains - Jussey (3 okt) 49 km.

Kände oss lite slitna efter de två sista dagarna, och när vi såg att det regnat under natten, bestämde vi oss för att ta en kortare etapp idag. Turistbyrån fixade rum åt oss i Jussey innan vi for klockan elva. Sökte oss ner till kanalen igen, som enligt kartan skulle bjuda på ytterligare 15 km underbar cykelväg! Väl framme upptäckte vi, att den bestod av en ganska ojämn gräsremsa, omöjlig att cykla på! Ny vägplanering! Passerade byn Fontenoy-le-Chateau, där de gjort till sin gimmick att pryda hela byn med ordspråk, fint textade på ovala skyltar, som satt längs alla gator och broar. Visste inte att det var Chaplin, som myntat 'en dag utan skratt är en förlorad dag'. Vår värdinna i Österrike, Maria Ortner, har det på väggen och lever verkligen upp till det. Nån som skrattar så medryckande, som hon, finns bara inte!
Landskapet var verkligen vackert! Enorma ängar med betande kor och hästar.
I den lilla byn Ormoy pratade vi med en man, som stod och bytte kamrem på en Volvo 940! Han hade 4 volvobilar, berättade han! Varför? Jag älskar dem! svarade han och log. Vi pratade Volvo tio minuter, innan vi skiljdes!
En metare visade oss vägen, när vi var lite osäkra och faktiskt gick navigeringen riktigt bra idag! 
Så skymtade vi för första gången Saone, som nu ska leda oss vidare söderut, och en stund senare cyklade vi också över henne, alldeles innan vi nådde dagens slutmål.
Hotellet ingav mig farhågor - korridortoa och dito dusch! Golven lutade, allt andades en svunnen storhetstid! Vi togs dock emot översvallande hjärtligt, och värdinnans dotter frågade, vad vi ville äta och när. Hon kunde laga det mesta påstod hon, och bland förslagen, som haglade över oss, valde vi lasagne.
Vi var de enda gästerna på hotellet, och eftersom de sanitära anordningarna låg alldeles utanför vår dörr, så spelade det ingen roll!
Lasagnen var jättegod! En dijonsenapsdressing på salladen framhävde maten perfekt! Efteråt en ostbricka med 6 olika ostar till resterna av rödvinet, som tvärs emot våra vanor, serverades väl kylt! Men det smakade toppen!
Värdinnan kom med jämna mellanrum in och berättade om de olika ostarna, cykelvägar, familjen etc. Kort sagt, man kände sig som hennes gäst! Erkänner villigt att mina första vibbar om hotellet var helt fel! Men som alltid: det är människan och mötet, som betyder allt!
Inga-Lis har redan somnat, hon är fortfarande inte helt återställd, men vägrar ligga still en dag helt och hållet! Hon njuter nog lika mycket som jag av alla intryck!





Helt övergiven by på väg ner till kanalen!

Charlie Chaplins bidrag i "ordspråksbyn" Fontenoy. övers. ungefär "en dag utan skratt är en förlorad dag".


Ordspråk längs hela huvudgatan!


Den här gräsremsan var utsatt som cykelbar på kartan!


En av många by-pumpar, den här jättevacker! Så var det inte överallt.

Les chevaux!

Underbart landskap!

Volvo-mannen i Ormoy.

Fiskare, som visade oss vägen.

Ännu en bypump.

Första kontakten med Saone i Cendrecourt!

Nu var vi nästan framme för idag!

tisdag 2 oktober 2012

Charmes - Bains les Bains (2 okt) 60 km.

Jobbig uppförsbacke!

Ny typ av landskap - betesängar!

Samma höstastrar som i Kalleguta, men så mycket större!

Typisk Lorraine-by!

Lunch utanför en skola i Uxeny.

Underbar cykelväg längs Canal de l´Est.

Slussar var 500:e meter, ibland var 200:e!

Lägg till bildtext


Här ska båtarna använda fjärrkontrollen för att slussportarna ska öppnas/stängas.

Ett av hundra misslyckade foton på häger, som ej ville vara med på bild!!

Sista prövningen - upp från kanalen till hotellet!

Skön känsla, när man ser att man är på rätt väg.....
Dagen har varit en toppendag i dubbla bemärkelser: dels sken solen som en svensk sommardag och dels passerade vi en höjdtopp i vår del av Frankrike, som gav effekten att allt motströmscyklande längs Rhen och Mosel nu på en gång byttes med medströmscyklande. Rhen o Mosel flyter ju huvudsakligen norrut, medan åar och kanaler, som vi nu följer, flyter söderut. Alltså har nerförsbacken börjat.
Vi tog farväl av den trygga Madame Moselle efter 15 km vid Ivigny, kändes lite pirrigt att nu ta skuttet över till Saone! Moselle hämnades på oss omgående för att vi svek henne; backarna och motvinden var mördande! Värmen gjorde det inte bättre! Vi kämpade och led i två mil, visserligen oerhört vackra, men ack så jobbiga!
Så nådde vi till slut kanal 'de l'Est'! Föreställ er känslan att cykla på en nyasfalterad remsa, hela tiden neråt och var 500:e meter en sluss! Ibland var det bara 200 meter mellan slussarna! Och detta fortgick 25 kilometer! Hjulen snurrade på femmans växel nästan hela tiden och det sjöng om däcken, en underbar musik!
Vi hade fixat rum redan på morgonen med hjälp av turistbyrån i Charmes, hotellet i Bain les Baines var både ganska billigt och bra! Ingen wifi, men det fixade greken på den restaurang, där vi nu sitter och avnjutit en jättegod kebabtallrik!
Nu har vi bara en dag kvar till Saone!




Försökte hitta någon att intervjua, men det var alldeles folktomt hos Svenssons....