fredag 21 september 2012

Dormagen - Bonn (21 sept) 62 km.

Solen lyste i den höstkalla morgonen, när vi begav oss från det trevliga hotell Höttche i Dormagen. Cykelvägen blev bredare och bredare, ju närmare Köln vi kom. Efter ca 30 km siktade vi Kölnerdomen i fjärran. Nu var cykelbanan rena autostradan - minst 5 meter bred! Och värre blev det! Inne i själva Köln övergick den i "Uferpromenade" och hade då en bredd av uppåt 20 meter! Vi kryssade fram mellan turister och cyklister, stämningen var underbar! Nackdelen med att vara cykelturist är att man inte vågar lämna packningen ensam i storstad, och den är för tung att bära med sig. Så domen fick klara sig utan vårt besök den här gången. Har varit ända längst uppe i tornet för ett antal år sedan, så det var inget svårt beslut! Vi satte oss på en servering vid strandpromenaden och åt Frikadellen mit Semmel, ungefär som en hamburgare. Vilket underbart folkvimmel!
Köln är stort, och det tog oss nog tre timmar att passera.
Hotellen var fullbelagda på ett par ställen. I Bonns utkanter frågade vi en äldre gentleman om råd. Folgen Sie mich! sa han, och sen blev det åka av! Efter en kvarts cykling i Giro d'Italia-tempo (han hade el-cykel, den rackarn!), lämnade han av oss framför ett Ibis-hotell, som hade ett rum åt oss för ett i vårt tycke facilt pris, vana som vi var med mycket högre! Jag gav honom mitt visitkort och lovade honom en veckas gratisboende på Öland i maj eller september. Får se om han dyker upp! Cyklarna står i garaget och vi ska nu duscha och klä om,  innan vi beger oss ut på Bonns gator för att utforska, vad de har att bjuda.





Bro över en arm av Rhen till en ö.

Fårhjord strax innan Köln.

Första skymten av Kölnerdomen.

Kölns statusbyggnad!

Cykelvägen blir bredare och bredare!

Utflyktsbåtar överallt!

Järnvägsbro över Rhen.

Domen repareras ständigt!

Här, vid chokladmuséet åt vi lunch.

Bayer-Werke - EN av anläggningarna!

Duisburg - Dormagen (20 sept) 56 km.

Morgonsol över Rhen.

Lämnade hotellet i något kyligt, men soligt väder. Cyklade genom allt värre industriområden. Kemijätten Bayer är stor härnere, de tillverkar allt från cd-skivor till medicin. Till detta behövs tusentals ton kemikalier varje år. Detta fraktas hit med pråmar. En Bayer-anläggning,som vi cyklade förbi, var flera kilometer lång. Med jämna mellanrum gick pipelines, likt stora sugsnablar, ner till floden och matade fabriken med de behövliga kemikalierna. Påverkar detta människorna, som bor och arbetar här? Naturligtvis gör det det, både fysiskt och psykiskt. Tänk att låta sina barn växa upp i denna torftiga miljö, där det vackraste de har är en flod, som inte går att bada i! Samtidigt måste man rodnande medge att vi behöver detta! Varför görs då inte mer för att förbättra miljön här nere?
På något ställe gick cykelbanan genom en hel djungel av blommande fjärilsbuskar, buskar som vi i Sverige betalar massor för på plantskolorna p.ga deras vackra utseende och förmåga att attrahera massor med fjärilar. Här blev buskarna, p.g.a. sin rikliga förekomst, nästan lite ogräsaktiga! Allt är relativt!
Rekordet på hotellpriser från igår blev bara en dag gammalt! Här, i Dormagen, ville de ha 110€ för ett dubbelrum!
Kvällen avslutades på en trevlig thailändsk restaurang med grillade kycklingspett, jordnötssås och grönsaker.

Thailändsk middag.

Lunchsoppa.

Frukosten på hotell "Rheingarten" i Duisburg.

torsdag 20 september 2012

Försöker publicera dagens inlägg.... (20 sept)

Morgonsol i Duisburg.

....men liksom ett annat inlägg verkar det inte. funka! Ni får klara er utan dagens, orkar inte skriva om det! Vem vet, det kanske poppar upp ändå! Men ber att få tacka för över 900 påhälsningar! Känns skönt att veta att ni tänker på oss! Hälsningar från Hotel Höttche i Dormagen, 56 km från gårdagens. 

onsdag 19 september 2012

Dorsten - Duisburg (19 sept) 58 km.

Turkiskt, jättefint hotell!

Längs Mittellandkanal till Hunxe.


Slussning vid Hunxe.



Rökutspyende skorstenar i Ruhr.




Kollager att göra ström av.


Första gången vi såg Rhen kl. 13.40 !

Konstigt ljusfenomen t.v. om kyltornet !




Lunchrestaurangen "Stapp".

Färjan, som ska ta oss över floden,om den nu kommer nån gång...


Färjan fick väja för pråmarna hela tiden!

Kaptenshytten.


Hur ska det här gå?


Jösses, så nära!

Där stötte de ihop!

Är skepparn full?

En gång till?

Nu verkar besättningen på Herkules reagera!

VAD gör de?

Aha, det var med flit!

Snart har proviant och dryck förts över till Herkules!

Klart skepp!

Allt detta lastades över på någon minut!

Utsikten från vår balkong.

Frågade en kvinna i precis rätta ögonblicket efter vägen till Hünxe. Hon tyckte att vi skulle ta vägen längs Wesel - Dattelkanal, och beskrev sen hur vi skulle hitta den. Och det hade vi aldrig gjort utan hennes hjälp! Solen sken och kanalvägen var fantastisk ur alla synvinklar! Tystnaden och lugnet bröts bara av enstaka pråmar, som likt jättestora valar dunkade fram genom kanalen. Alla så djupt nedlastade att endast någon meters fribord var kvar! Men det gungar ju inte särskilt mycket på kanalerna!
Åt vänster skymtade vi monsterfabrikerna i Ruhrområdet, som spyr ut rök genom himlahöga skorstenar, åt höger såg vi kossor och får. Vilka kontraster!
Klockan 13:40 fick vi så kontakt med Rhen. DER Rhein, som tyskarna säger, annars är ju floderna femininum i tyska språket, förutom Rhens bifloder förstås! Hoppas min gamla tysklärare ser detta i sin himmel och fröjdas däröver!
En intressant händelse inträffade, när vi skulle ta en liten färja över till andra stranden: färjan fick hela tiden parera den intensiva pråmtrafiken och släppa den före, men så plötsligt manövrerade kaptenen fel, trodde vi, i den starka strömmen. Det bar sig inte bättre än att färjan slog i relingen på pråmen! Fyra besättningsmän på pråmen rusade fram till relingen. Samtidigt rusade fyra killar ut ur en skåpbil på färjan. Och så började langningen! Tiotals backar med öl och mineralvatten, kartonger med konservburkar och allsköns livsmedel langades mellan starka armar från skåpbilen på vår färja till pråmen, allt medan de bägge kaptenerna skickligt höll farkosterna sida  mot sida i den starkt strömmande och hårt trafikerade floden! Allt för att pråmen skulle slippa den omständliga manövern att lägga till i hamn för proviantering. Detta skedde dagligen, berättade killen, som tog betalt 2€ per man och cykel för överfarten! Tog tyvärr inga bilder med telefonen, men kommer att lägga in kamerans bilder när vi kommer hem!
Förresten måste jag också säga, att jag inte lyckats svara på era kommentarer, appen verkar ha sina begränsningar, men vi sätter jättestort värde på era uppmuntrande små tillrop, ska ni veta! Om någon har nåt tips, så är vi jätteglada...
Fick sedan den här resans dyraste hotell, hoppas vi i alla fall! 104€! Men då ingick balkong med läge mot floden, satt en timme och tittade på pråmar och läppjade på en whisky! Ostöverbakade musslor smakade gott till middagen, med nattbelysta pråmar, som dunkade förbi utanför restaurangfönstret. Natti!